Ladan 2: Norra gaveln

Det här inlägget hade aldrig varit möjligt att sammanfatta om det inte varit för de fantastiska människor som har hjälpt oss med vår största renovering hittills i Skedstad. Tack!


Semestertider betyder stora arbeten när man har en gård som Skedstad nr 3. Som tur är så dyker det ofta upp släktingar och vänner under sommaren. Har man (o)tur när man besöker gården sommartid så är det ganska stor chans/risk att man som besökare dras in i något av dessa större sommarprojekt. Förra sommaren var det till exempel målning av mangårdsbyggnad som gällde, en syssla som verkligen blir både roligare och lättare ju fler man är.
I år var det mer renovering än underhåll som stod på att-göra-listan. Kanske vårt största ingrepp hittills på gården, men också ett av de mest angelägna. Ofta gäller att ett föremål bevaras så länge det används. Här på gården flyttade kossorna ut mot slutet av 1970-talet, något vi har fått reda på genom att bjuda över byns pensionärer på kaffe. Vi vet inte exakt vilket år, men i ladugården hittade vi mängder mer mjölkpaket från 1979, så det bör vara däromkring. När korna flyttade ut, och sedermera gårdens sista brukare så förlorade ladugården sin funktion. I ett trollslag så stannade allt upp. Halm och hö blev liggande, mjölkningsrocken blev hängande på kroken och koskiten städades aldrig bort. Husen fylldes med skräp. Fönster gick sönder och spikades för. Dörrar blev hängande på sniskan. Naturen tog över och kaoset bredde ut sig på den plats där vi människor försökt skapa ordning. Förfallet började.

Vi känner en äldre kvinna som är väldigt noggrann på att det inte får växa något på eller i närheten av husfasader eftersom det sliter för mycket på huset. Som ägare och förvaltare av ett äldre hus så gäller det förstås att ha ett långsiktigt perspektiv. Träden som växer, murgrönan som klättrar, rabatten som frodas. Illa skött eller dåligt planerat så kan detta ha förödande konsekvenser för huset. Växterna binder fukt, skapar lä, fäller löv och bildar mull. Allt tillsammans gör att en träfasad kan fara riktigt illa, något som vi har fått erfara. Värst utsatt blir förstås norrsidan på ett hus, platsen där solen aldrig skiner. Där virket aldrig får en ärlig chans att torka ur. Där växterna strävar uppåt, uppåt, mot solen. På Skedstad nr 3 ligger ladugård och lada i vinkel, med ladans gavel mot norr. Denna sida har verkligen tagit stora mängder stryk genom åren. När vi tillträdde gården gick det inte att ta sig fram där på grund av de buskar och träd som i en förtvivlad tävlan och kamp om utrymme hade vridit sig om varandra, tagit krumsprång, fällt löv, tappat grenar, fallit omkull, ruttnat och vuxit upp igen. Dessutom hade det sämre virket sparats till norrsidan, varför vet ingen. Med fantastisk hjälp från föräldrar och maskiner påbörjades bearbetningen av en plats där människor inte gått på årtionden.


Röjningsarbetet var utspritt över lite mer än ett år, från röjning till eldning nästkommande vinter. Sedan kom sommaren och då hade vi undersökt, räknat, höftat och uppskattat hur mycket tid, kraft och virke som skulle krävas. Nu var det dags.


Steg ett var givetvis att riva det gamla, det var knappt någonting att spara. Rivningsarbetet gick lätt, först till fots och sedan upp i luften med skylift. Tyvärr så väntar alltid oväntade överraskningar i renoveringar av detta slag. Vissa delar av timret hade tyvärr tagit skada av fukten och ett trasigt tak. Detta fick åtgärdas lite hastigt och lustigt eftersom vi bara hade tillgång till skyliften i ett begränsat antal dagar. Vi är inga timmermän, men lagningen gör åtminstone att det är bättre än innan. När hela gaveln är panelad och klar så håller ju detaljerna ihop till en helhet, men när hela gaveln är borta och vissa timmer är i dåligt skick så kan en stormnatt vara förödande. Som tur är så var det vindstilla.
När rivning och lagning var färdigt så kom nästa steg, uppsättandet av ny panel. Här krävdes lite tankeverksamhet och mätande innan vi fick flyt på det, men efter ett tag så kom brädorna i en flygande fart och hamrandet ekade över byn till den milda grad att grannarna undrade vad vi höll på med. Egentligen finns det inte så mycket mer att säga om detta. Mäta, kapa, spika i många långa timmar. Virket valdes så nära originaldimensioner som möjligt, de nedre kanterna snedsågades och tjärades. Det trekantiga fönstret vid nocken byggdes igen och kan sågas upp när ett nytt fönster finns på plats.

Två år har gått

Vi försöker skapa en tradition här. Vi får ser hur det går, men vi fotar alltså hela gården i samma vinklar som mäklaren gjorde 2014, då vi köpte gården. Då får vi och ni se vad som har hänt sedan vi tog över gården. Vill ni se vad som hände första året så finns inlägget här:

Utan vidare krusiduller kommer här bilderna från hösten 2014 tagna av mäklaren, jämfört med våra bilder från ungefär samma tid 2016.

Ladan 1: Lite snett är också rakt.

När vi kom till Skedstad första gången var fägården helt uppvuxen med sly och ladan gick knappt att se där bakom. Allt detta sly hade genom åren producerat en ansenlig mängd löv och därmed också mull. Den grusplan och eventuella stenläggning som syns på flygbilden från 1950-talet var väldigt svår att se framför sig. Lövverket hade också bundit mycket fukt, något som har gått hårt åt nedre delen av ladans ytterpanel. När det gäller allt sly så var det en av de första åtgärderna vi gjorde, som ni kan läsa om här, när det gäller panelen ska vi be att få återkomma ett annat år…

DSC_0164
Tätt mellan träd och vägg på visningen..
DSC_0165
I bakgrunden skymtar ladan.

 

Mitt på ladans västra långsida finns en större port som har åtgärdats under sommaren. När vi tillträdde gården hängde porten på trekvart och var väldigt murken nedtill. En provisorisk justering gjordes under våren genom att Saras far kapade den nedersta halvmetern med motorsåg. Inte snyggaste lösningen kanske, men funktionellt eftersom porten nu gick att öppna och stänga. Däremot så visste vi att vi inte ville ha det så under hösten och vintern på grund av indrivande snö, så ett av sommarens projekt var att bygga en ny port.

DSC_0106
Port i dåligt skick.
DSC_0114
Som en skräckfilm för byggnadsvårdare.
DSC_0116
Efter denna manöver gick porten att använda, men en lagning blev mer brådskande.

 

Ett problem, eller som vi hellre kallar det, en förutsättning, var att ladan är lite lätt sned. En eller flera stolpar norr om porten har sjunkit en aning vilket gör att allt blir lite snett. Kanske går det att räta upp någon gång i framtiden, men just nu var det bara att underordna sig verkligheten. Detta blev väldigt tydligt när jag skruvade upp en helt vågrät planka ovanför porten för att bedöma hur illa det var, skillnaden mellan porthål och planka var minst sagt slående. Frågan var ju om portarna skulle göras vågräta och ligga över ett annars snett porthål, kapas snett så att de följde porthålet eller rent av byggas snett. Efter lite grubblande valde vi att göra raka portar till ett snett hus, utifall att vi rätar upp det i framtiden.

Våglinje kontra port.
Våglinje kontra port.

 

Vad gäller den nya porten så köpte vi reglar och råspont från den lokala brädgården. Visst skiljer bredder och dimensioner något från originalet, men vårt mål är inte alltid att göra exakta kopior, ibland måste kompromisser göras. Med hjälp av snören och en vinkelhake modell större som vi hittade i verkstaden gick det att slå ihop de två liggande reglarna och de två yttersta planken. Denna ”ram” kunde redan vändas upp och ned så att snedstöttan kunde monteras infälld i de liggande reglarna. Då stommen var klar var det bara att vända tillbaka den och montera dit resten av råsponten. För säkerhets skull gjorde jag den högra porten först för att se att den verkligen fungerande innan jag påbörjade den vänstra. Detta gjordes för att snedheten i byggnaden garanterade att det inte gick att göra två exakt spegelvända portar, avstånd mellan mark och gångjärnshak är till exempel inte samma på vänster och höger sida.

IMG_2872 IMG_2874

 

IMG_2889
Gångjärn under uppfräschning

Från de gamla portarna monterades hakgångjärnen bort. Dessa fick se
dan en välbehövlig borstning och inoljning och skruvades sedan upp på de nya portarna.
När högra porten var på plats och fungerade var det vara att upprepa ungefär samma sak på vänster sida. Som avslutning behandlades portarna med en blandning av lika delar rå linolja, balsamterpentin och tjära. I kommande strykningar kommer endast tjära att användas tills dess att de har en härligt mättad yta. Det som nu återstår är att fräsa bort stubbarna efter slyet eftersom porten slår i backen just nu, men det får komma senare. Innan vintern är här bör en lucka till ladans östsida fixas också, eftersom det nu är fritt inblås från Östersjön. När vi väl fäller fläderbuskarna på östra sidan så kommer även en ny lika stor port behövas där, men nu vet vi ju hur man gör.

IMG_2917 IMG_2926 IMG_2935 IMG_2936

IMG_0570
Efter ett par veckor hade tjäran trängt in och gett porten en ljusare yta.

 

Ett år har gått

Snart har det gått ett år sedan vi tog över gården i Skedstad. Någon gång i slutet av september 2014 bör mäklarbilderna ha tagits, så runt Ölands skördefest 2015 valde vi att sammanfatta ett års händelser genom att fota samma platser i samma vinklar, så gott vi kunde. På vissa platser har det hänt en del, på andra har det inte hänt så mycket. En hel del har hänt som vi inte har berättat om än här på bloggen, så ni får se det som en teaser.

4ACAPJ1M3LVC3321   IMG_05154ACAPJCFFLVC332U   IMG_05184ADIQ87B0CCBC26F   IMG_0520   4ACAPJLBDLVC333R   IMG_05264ACAPK6KFLVC334O   IMG_0528Koksingang   IMG_0534 Gardshus   IMG_0532

ytterdorr   IMG_05354ACAPPSKHLVC33N7   IMG_0539kok2   IMG_0537

kok   IMG_05384ACAPQ32TLVC33O2   IMG_0560

4ACAPP33HLVC33JR   IMG_0541    4ACAPOS4JLVC33J0   IMG_05494ACAPO7T9LVC33GF   IMG_05484ACAPO0SDLVC33FK   IMG_0543kakel   IMG_0555sang   IMG_05564ACAPOF1JLVC33HA   IMG_0552dorr   IMG_05594ACAPR94TLVC33TV   IMG_0565

4AIK3BNC76394U4P   IMG_05784AIK3C9U76394U6F   IMG_0584 4AIK3BJO36394U45   IMG_0583

Verkstaden 1: Storstädningen

Ganska tidigt gick det upp för oss att det behövs externa utrymmen för husrenovering. Det är till exempel svårt att stå och såga golvplank i ett rum som saknar golv. Främsta anledningen till att vi kommer behöva ytterligare utrymmen är till målningen av spontat virke, då vi gärna vill måla fjädern innan montering för att slippa glipor vid krympning. Nu är det här med utrymme inget problem på Skedstad nr 3, däremot kan sakerna i utrymmena vara ett problem. Det är helt enkelt väldigt mycket saker i varje rum. Ett rum med extremt mycket saker i är det vi har valt att kalla verkstaden.

På gården finns två stycken uthus som flankerar mangårdsbyggnaden, den norra av dessa är ett kombinerat garage och verkstad/snickarbod. Huset är precis som de andra husen klädda med fasspontpanel, men är troligen byggt med regelstomme. Österut finns ett litet garage som vid något tillfälle har blivit förlängt. Huset har ett sinuskorrugerat plåttak som åtminstone legat sedan 1950-talet, mer om det i ett senare inlägg.

Mäklarbild, gången syns inte.
Mäklarbild, verkstaden/garaget längst bort.

Vid tillträdet till huset gick det knappt att komma in i verkstaden på grund av alla saker. Allt från gamla bildäck och nyare trädgårdsredskap samsades med hyvelspån och kaffekoppar. Kort sagt en salig röra. Det är väldigt spännande att gå igenom dessa mängder med saker. Vårt mål är ju att kunna ta till vara så mycket som möjligt av sakerna om de är användbara, och jag tror att vi har en vidare gräns för ordet ”användbar” än vad många andra har. Att återanvända äldre föremål har både miljömässiga, ekonomiska och estetiska fördelar, så varför inte? Därför kom städningen till stor del att handla om sortering. Vad ska sparas? Vad kan komma till användning senare? Vad är bortom räddning? En ganska stor hög har också sparats till kommande loppis.

DSC_0063
Soptunnan kom åter till användning

 

IMG_1268
Där under gömmer sig mycket golvyta

 

DSC_0071
Vad ska sparas? Vad går att använda?

 

Väl i trädgården börjades sorteringsarbetet. Det bjöd på många spännande överraskning, till exempel kompletta instruktionsböcker till AGA-spisen nummer till servicemannen i Öjkroken, troligen inaktuellt… En del negativa överraskningar kom också förstås, till exempel fick den hög med pinnstolar som vi hade siktet inställt på vika hädan på grund av skicket. Efter de stora sakernas bortforslande var det dags för städning. Inte för att en verkstad kan eller ens ska vara allt för ren, men åratal av hyvelspån, sågspån, skruvar och plastpåsar fick nu lämna huset, sakta men säkert.IMG_1272

IMG_1258
Dammet fullkomligen bolmade, frågan är hur nyttig en städning av detta slag är.

Trägen vinner och ännu lättare går det om man får hjälp av goda vänner, tack för allt! Ett tag var verkstaden nästintill tom, men eftersom den ska användas så fylldes den ganska snart med saker igen, men då med saker som kan och kommer att användas. Det första stora arbetet var renoveringen av vedspisen från gårdshuset.

IMG_1328
Verkstaden åter i bruk