Köket 4: Väggarna

För att läsa om vad vi gjort tidigare i köket, klicka här: – Köket

När vi tog över gården var köket uppdelat i två mindre rum, det ena målat i turkos och det andra i lila. Antagligen var dessa färger det tidiga 1980-talet som gjorde sig påmint. I takt med att vi började arbeta med köket så plockade vi ner den avdelande väggen och förflyttade 80-talets färger till historien. Under arbetets gång arbetar hjärnan hela tiden, vad ska det bli sen? Att plocka ner och riva ut är lätt. Men att bygga upp då? Vad ska vi sätta för avtryck? Vilket kök vill vi ha? Som tur var så gav huset svaret under processen.

Innan vi går händelserna i förväg måste jag förstås nämna att vi arbetade oss igenom flera olika tapetlager som alla speglade olika tidsperioders kök. Gården brann ner 1891 och mangårdsbyggnaden flyttades dit efter branden, så tapeterna bör representera tiden mellan flytten och tidigt 1980-tal. I den mån det gick så lät vi äldre tapeter sitta kvar. De kommer inte störa oss under nya ytskick, istället får de ligga kvar så att husets nästa ägare kan känna samma glädje och nyfikenhet som vi kände när det är deras tur om åtskilliga årtionden. På två platser frångick vi detta. Dels rev vi ner hela vägen till väggbålarna på den västra väggen där det funnits en vattenskada. Dels rev vi ner hela vägen till pärlsponten på de tillbyggda skafferier som finns i kökets norra del. I samband med detta tog vi hand om så många tapetprover som möjligt.

Efter detta var det dags att lägga på et nytt ytskikt och valet föll på hel pärlspont, från golv till tak. Dels på grund av de nyss nämnda väggarna som vi hittade under tapetlagren vid skafferierna på norrsidan, dels för att det passar tidsperioden som satt stora avtryck i huset utseende (första hälften av 1900-talet) och förstås dels för att vi tycker att det är snyggt. De redan framtagna pärlspontsväggarna sparades som de var och tvättades som förberedelse för målningen. Till resten av rummet inköptes ny pärlspont som sattes upp under löpandebandprincip, måla pärlan-torka på högkant, mäta-såga-spika. Pärlspont går verkligen fort att sätta upp! I alla fall när väggen är rak och platt…

Vårt hus är byggt i skiftesverk, vilket är väldigt kul men också ställer till det i hörnen. Det blir inga 90 graders vinklar precis, dessutom är stolparna grövre vid golvet än vid taket. Vi behövde fixa och trixa en hel del, klossa ut och försöka få det så snyggt eller snarare icke-blick-tilldragande som möjligt. Ofta när den moderna perfektionismen dyker upp så är det bra att gå och kolla på något gammalt, husen har ju varit i skiftesverk tidigare också, hur gjorde de då? På Himmelsberga friluftsmuseum kan man se det tydligt, perfektionismen var inte det viktiga, det var de nya snygga tapeterna. Hus från Himmelsberga till vänster, vårt hus till höger.

Men en furu-låda var ju inte det vi eftersträvade, någon färg skulle det ju vara men vilken skulle vi välja? Valet låg mellan rött, grönt och gult. För de som vet hur det ser ut varhelst vi bor och vet vilka färger vi väljer när vi väver så vet ni att det lätt blir grundfärgerna för oss. Lite ovarierande kanske, men vi tycker om dem. Hela, starka färger som indigoblå, krapprött och vaugult. Efter mycket pinnande på pinterest, kollande i böcker och funderande låg valet därför såklart mellan kromoxidgrönt, engelskt rött och en ljusare gul/grön som i Pettssons kök. Bakom en masoniteskiva hittade vi dock en röd nyans och efter lite lätt skrapande på dörren och köksskåpen så var det också där den engelskt röda som låg närmast träet under den mintgröna plastfärgen. Rummet fick bestämma och valet föll på den röda.

Det tog förstås en evighet att måla det hela då vi återigen hade börjat jobba och endast kunde vara nere på helgerna men lite åt gången så hade vi tillslut strykt väggarna tre gånger med den röda linoljefärgen. Nästa steg var att få upp lite lister och fönsterfoder.

 

 

Annonser